onsdag, februari 08, 2006

Utvärdering klar

Nu är vi tillbaks igen efter en periods tystnad på bloggen. AtalanteLAB har fortsatt i det tysta med framtidsdiskussioner, DVD-framställning, efterträffar och annat. Framförallt har Uncas Rydén skrivit en utvärdering som VGR och Henrik Marténs projekt OPEN beställt. En djuplodande, underhållande och färgglad läsning. Ladda hem den här:
AtalanteLAB_Utvärdering.
Trevlig läsning.
//Niklas

tisdag, november 29, 2005

Otroliga kvällar o nätter



Så sitter vi då åter var för sig och minns det som var under två veckor. Vi minns en period av mänskliga och konstnärliga möten, samtal och experiment, samt två välbesökta och förvånansvärt sevärda föreställningar. (Det var nästan fullt på fredag och uppemot 60 personer på lördag.) Inte minst minns vi också två sanslösa efterfester inne på scenen. Den första tog slut redan kl 5, men bjöd i gengäld på makalöst vild dans, under den andra hängde järngänget i svart skinngrupp på den vita och filmiskt ljussatta scenen fram till kl 9.30 innan det vara dags att bryta upp. Riktig fest på LAB-vis!
På fredag pågick förberedelserna till långst efter utsagd starttid, 20.30. Vi ägnade dagen åt att repa alla nummer som var ofärdiga, förbereda alla bilder o filmer, tänka ut övergångar, göra program, ge numren namn och fjäska med datorerna. Kl 20.40 kom Jim på att vi glömt bilderna på missing persons. Det var bara att plocka upp bilderna i Photoshop, storleksanpassa dem, lägga upp dem på knappar för visning o ge Johan snabblektion i när de skulle visas. I foajén satt Fröken Bärfis och bloggade för fullt och nu var det snart dags…




Scenrummet med de stora projektionerna blev verkligen en hit. Det sagoaktiga i att se de små modellvärldarna på scenen och gå in med kameran och förvandla dem till jättelika fondbilder. Formatet var också tillåtande när det gällde att blanda med förinspelade bilder o filmer. Ett format som vi får jobba vidare med. Mellan varje nummer flyttade Jim kameran o hittade nya bilder som passade till numret. På lördagens föreställning fick Jim ihop med Martin på ljus o Johan Kylén på basklarinett dessutom till en grym bild/livekamera-improvisation vars make jag aldrig skådat förr.



Showen inleddes med "Ett slag i luften". Hannes Rydén på lufttrummor till Drummania med sällsynt precision.



Därefter kom Grith och Niklas i Purcells "The Blessed Virgin's Expostulation". Med den engelska texten till höger och bilder på missing persons tilll vänster framfördes barocksången om hur Maria letar efter sitt försvunna barn, Jesus, till ett komp av rytmiska loopar, elektroniska ljudvärldar och piano.



"Undertitlar" var en film av José Lagunas Vargas med ljud av Colin Sweeney som redovisade några tiotal "sanningar", talesätt och citat som avslöjar våra fördomar och inskränkthet i en lekfull, enkel och charmig form.



Sen var det dags för "Bönen", ett rysksvenskt gästspel. Josefin och hennes pianist Ludmila framförde en sång av Rachmaninov på ryska.



"Jag vill tvätta dina fötter" och "Halvvägs nedför Vasagatan" hette Gunilla Witts två insatser med diktläsning. Ackompagnerad av Jims bilder och sagoscenografin läste hon egna dikter från en kommande samling. De blev mycket varmt emottagna och kvinnan som i pausen frågade Gunilla vem som skrivit de fantastiska texterna hon läste var bara en av många som uttryckte sitt gillande.



"Sång". Väldigt avskalad var Jan Rådvik när han till allas vår förvåning inte satte sig vid pianot utan ställde sig mitt på golvet och framförde sin sång helt a capella, men med hjälp av publiken som höll takten och sjöng med i omkväde. En gripande sång om den ofattbara dödens obevekliga realism när den väl är där.



"Ibland talar han" heter Johan Kyléns fyndiga film om hur det kunde varit. Fylld av tänkvärdheter i stil med, "Om jag hade varit tomte, hade det då funnits någon snö", eller, "Om jag varit rik, hade det då funnits några pengar", tecknade han en poetisk betraktelse över våra drömmar om våra liv. Själv stod han längst fram som en stod som ogillande och instämmande deltog i fabulerandet.



"Bling-bling" var numret som med utgångspunkt i Minnas turkiska brudkista visade närbilds dubbelfilm där Minnna o Ewik skakade på axlar, höfter o magar i en aldrig upphörande rörelse till discokula, foton och, så småningom, dansmusik. Ett speciellt och luftigt format som väckte associationer åt många håll. I luftrummmet efter gjorde Lisen en tänkvärd o vacker tumpianoloopsimprovisation.



"Idioter" var numret som inleddes med basklarinettsimpro av Lisen o Johan. I denna kom så Niklas in med ett elektriskt leksaksplan som han körde runt på golvet. Väl framme vid kameran blev det jättestort, dubblerat och dansade som två brunstiga djur. Detta är fördelen med LAB. Enbart lek från början blir ett av kvällens mest dråpliga nummer. Sekvensen avslutades med Massouds gripande text "Idioter" som handlar om hans "vänner" vid Migrationsverket. Tungt.



"Rio–Vasagatan t/r" blev namnet på den akt vi kallat Skuggdansen. I en lek med skuggor o silhuetter ville Paula, Anna och Janni visa att allt inte alltid är vad det synes vara. Med musik av Lisen o Niklas (Elektronica o Girl från Ipanema!) inleddes det med spännnande skuggspel på den vita fonden, (Paula var bakom) och filmprojektion framifrån. Småningom gick det över till dans som silhuetter mot svart fond.



"Liebestod" är slutsången i Wagners Tristan o Isolde. I Grith o Niklas nytolkning fick den ny musikalisk skepnad, och en minst sagt oväntad inramning. Grith avbröt vid fem tillfällen sången och föreläste om o visade bilder på Bourdieus idéer om kulturellt kapital, kulturella hierarkier och mkt annat. Men mest minns vi ändå båten…



"Så går det!" är en text ur Husmodern från 1930. Där berättas om den egyptiske slav kronprinsessan Victoria hemförde till Sverige i slutet av 1800-talet. Dennes tänkvärda öde förtäljdes av Uncas iförd arbetarmundering mot en fond av egyptiska bilder och musik av Niklas på arabisk Oud och Lisen på sopransax.



"Sagan om prinsessans återkomst" är en nyskriven sång av Uncas som framfördes av honom tillsammans med Josefin på sång och dans- o musiktruppen Nefertiti som komp. (Johan, Niklas, Lisen, Jan.) Nånstans i gränslandet mellan buskis och performance blev det ganska minnesvärt och en lämplig avslutning på en två och en halv timmes kväll. (För alla deltagares efternamn se lista på tidigare blog.)
Som helhet blev kvällen en förvånansvärt sevärd tillställning. Mycket beroende på den rumsliga, filmiska inramningen som höll samman allt på ett poetiskt vis. Den tål att arbetas vidare med fler gånger. Sen var det för långt, datorn kraschade flera gånger, många nummer skulle tåla kortning o skärpning. Men det gällde ju ett två veckors lab. Inte en premiär.
Den värme som präglade festandet efterpå speglar bra den positiva energi som funnnits i alla möten under labbet. Nu återstår administrativt efterarbete, utvärdering (Uncas skall skriva åt VGR ihop med Thomas o Niklas), avslutningsmöte, samt att göra en DVD innan allt är slut. Men vi kommer tillbaks. Var så säkra.
/Niklas
PS Alla bilder plockade från den video Eva filmade DS

torsdag, november 24, 2005

Precis som vanligt

På labbets elfte dag har flera kämpat med gråten i halsen, tre lämnat återbud och datorerna börjat krångla på allvar. Alltså precis som vanligt. Dagen innan.
Vi ses i morgon/Niklas
PS Anna, Sven o Tony väntar med sitt nummer till nästa gång. Jättetråkigt, men vi ser fram emot när de kan vara med. Det lilla vi såg på rep igår hade en fin ton och ett tilltal som väckte mersmak. DS

onsdag, november 23, 2005

Medverkande

Det kunde faktiskt vara på sin plats med en aktuell lista över de medverkande. (Jag har säkert glömt någon, så säg till!)

Jim Berggren, Masoud Vatankhah, Efva Wiktoria Rodell, Minna Kiper, Jan Rådvik, Marcus Granberg, Lisa Hjalmarson, Anton Sjöstrand, o ny ljuskille, Paula de Hollanda, Anna Lindkvist, Lisen Rylander, Janni Groenwold, Malin Dahlström, Gunilla Witt, Uncas Rydén, Josefin Ida Nigin + rysk pianist, Mika Becker, Grith Fjeldmose, Niklas Rydén, Johan Kylén, José Lagunas, Colin Sweeney, Sven Rånlund, Anna Eriksson, Tony Blomdahl, (Alexander Hall, Elinor Ström, Thomas Gustafsson, Max Käck)

Precis som det skall vara

Nu känns det att det är som det skall. Det går inte längre att röra sig utan att man träffar någon som måste lösa ett problem. Och hela tiden glömmer man vad det egentligen är man håller på med eftersom det pågår 2-8 saker samtidigt och man just sprungit in i nåt som måste lösas innan man öht kan göra något annat. (Som tex ensemblen som har en kvart kvar av sin reptid o fortfarande inte har ljud ur högtalarna…) Och så.
Dagens tekniska höjdare. Sven kunde skriva på en dator som är kopplad t proj med hjälp av trådlöst tangentbord. Han kunde befinna sig var som helst på scenen. (Vi som var rädda för fler datorer, extra sladdar.) Teknisk höjdare 2. Att 4 Gb film kopierades från firewiredisk till Jims Pb 17 på en minut. Så fort. Vi fattade inget. Teknisk dip 1. Att Anna, Sven o Tony inte fick ljud på en evighet. (Mänskliga faktorn mm.) Teknisk strul 2. Att Jims dator fortfarande kraschar en gång per timme. (Jim använder Modul8 på Tiger. (Är Tiger problemet?) Niklas kör Arkaos på Panther o kraschar aldrig. (Tur??) Annars är vi så lyckliga över att data-proj-tekniken verkligen fungerar. Detta har vi ju velat länge. Dagens reflektion: Nästa LAB utgår vi från denna scenteknik o detta sceniska koncept o arbetar vidare med innehållet o får mer tid till arbete på scenen tillsammans.
Anton har jobbat vidare med ljuset med inspiration o energi. Marcus o Lisa har hängt lampor fram till efter 22. Skuggspel repades på morgonen av Paula, Lisen o Niklas utan ljus, skuggor o film. Trivsamt men lite trött. (Malin skall vara med o sjunga i numret.) Sen var det ingen rörelseverkstad men väl filmer o annat i Ewiks o Minnas turkiska verkstad. Sen kom Sven, Anna o Tony som tyvärr fick massvis med tekniskt ljudstrul. Men när det väl kom igång... Spännande. Sen fortsatte Grith o Niklas med repetitione av sin kamikazeremake av operor. Puh! Sen blev det genomdrag av 5 nummer i sträck i närvaro av bla Mika, José o Michel Droetto. Projektioner, modeller stod sig väl o måste prövas vidare. Niklas nya film m Hannes på lufttrummor blir en bra start. (Som en polsk cirkuskabaret på japanska!). Gunnila o Grith var bra i modell- o bildvärldar, liksom Ewik o filmer. Det kommer att funka.
I morgon blir det genomdrag av allt. (Dvs allt som är klart och alla som har möjlighet att komma.) Det är mycket vi fortfarande inte sett. Inte minst det nya saker som Jans nya sång och låten/numret Malin o Niklas skall göra tor-fre. Och så flygplansdansen…
Sen blev det ARBETE. Niklas o Jim (o Ewik o Johan) (Johan har förresten gjort en ny film) fixade/kopierade/lade tillrätta filmer o bilder. Det kommer att bli bra. Hinner vi?
Niklas

Rapport från förskingringen

Till alla labfantaster som inte orkar laborera dygnet runt: Ta ett break och dyk upp på KoM musik&bar på Olivedalsgatan 13 för lite livemusik med Uncas Tribe i novembermyset. Vi börjar halvnio. Fri entré. Annars tycks allt gå enligt planerna. Vi hänger i taket och tittar ner på scenen och tänker att inte ska vi väl stå där på fredag! Och lördag! Det svindlar för ögonen, verkligheten känns avlägsen, främmande, långt borta, skrämmande. Och spännande, vansinnigt rolig! Vi ses imorgon. Eller ikväll. Det gäller dig också, Bärfis! Lycka till med allt ni företar er! / Uncas

tisdag, november 22, 2005

Kaos på plats

Måndagen var intensiv med skuggrep och stormöte och sen en relativt snurrig dag med många parallella spår där bildletande på internet varvades med projektorhängning, 20 meters VGA-sladdar, datastrul, pressmedddelanden och mycket annat. Toppat av en Fröken Bärfis-diskussion som mynnade ut i föregående blog och Bärfis svar på denna.
Nu är projektorerna på plats i taket. Datorerna som styr bild, film o livekamera installerade på scenen, långa firewiresladdar till livekameran inköpta, och voila! Det funkar. (Även om Jims dator hänger sig ibland.) Vi är otroligt förtjusta i formatet med de små modellerna på scenen o de enorma bilderna av detaljer på fonden. Det roliga är att fler o fler medarbetare också är förtjusta. Senast i raden ljussättaren Anton som sprang runt o filmade bland modellerna. Anton kommmer at sätta ljus men kan inte köra på fre-lör. Scen, bild o projektion kommer att bli kanon. Vi måste bara stabilisera datorerna.
Annars har Colin o José repat o hittat bra form med text o ljud. Snyggt att trasha ned powerpointen genom att filma av den med en dålig stillsbildskamera. Ewik o Jan Rådvik har jobbat röst. Däremot var flertalet för stressade för att ha ro för ljudverkstad. Istället jobbade Jan vidare med Gunilla o Jim o röst o bilder. Marcus hittade långa sladdar, Uncas pratade med Thomas Gustafsson om konstens uppgift, Mika gav alla en kram, Grith o Niklas arbetade sig målmedvetet fram till en någorlunda fungerande form för sin opera (Grith skall presentera Bourdieu), Masoud och Johan Kylén arbetar vidare, Uncas o Josefin repar och Ewik o Minna filmar o redigerar. Niklas har också filmat Hannes för trumfilm. Så det spinner på bra.
Ljus kommer att hängas kommande kvällar. Får samsas med olika rep o projtester.
Vi hörs/Niklas

måndag, november 21, 2005

Framsteg och fabulationer

Den första dagen av andra veckan och saker och ting börjar falla på plats. Eller är det en illusion, ett självbedrägeri, en överlevnadsstrategi? På fredag vet vi. Men vad vet fröken Bärfis? Hon skapar egna "sanningar", sådana som tillfredsställer någon perfid längtan som hon bär inom sig. Längtan efter vad? Fan vet! Fröken Bärfis påstår sig vilja avslöja hemligheter hos oss andra, men lyckas nog bäst med att röja sina egna dolda begär och förträngda behov. Stackars fröken Bärfis – så många artfränder och ändå så ensam! Vi känner inte igen oss; vi förstår inte Bärfisens omvärldsbeskrivning. Månne lider hon av perceptionssvårigheter. (En finkänslig omskrivning för mytomani.) Eller är hon bara elak, hatisk, så förfärligt självförnekande och självförgörande att enda sättet för henne att hålla sig flytande är att sänka andra? Det lämnar vi åt sakkunskapen. Atalantelab tar emellertid starkt avstånd från fröken Bärfis fabulationer. De saknar all förankring i både verksamheten och verkligheten. Skäms på sig! Imorgon vaknar vi till en ny dag, utan lögner, misstro, avundsjuka, självupptagenhet, missunnsamhet, förtal och annat elände. Fan tro't! Men vi försöker åtminstone. Att göra något mer än att vakna på morgonen, lyfta pennan och snacka skit om andra. Det du, frkbarfis! / Redaktionen

lördag, november 19, 2005

Lördag är lugnt, bortsett från barockt framförd barockopera som strömmar ut från scenen. Eller var det ett överljudsplan som kraschade i isbaren på Liseberg? Disney står det på paketet, ett tält ska det visst bli. Ett himmelskt rum för Barbie och orientalerna att dväljas i. Sitter och skummar en text om drottning Victorias (Gustaf V:s gm.) slav som inköptes för en spottstyver i Egypten någon gång i slutet av det framstegsfixerade 1800- talet. Husmodern från 1930. Skiljer den sig egentligen nämnvärt från förra veckans Hänt Extra? Eller är andemeningen i själva verket densamma, även om orden är annorlunda, anpassade till samtiden; politiskt korrekta, som det så vackert heter? 1808 förbjöds slaveriet i alla brittiska besittningar. Åttio år senare köpte den svenska kronprinsgemålen i praktiken en egen slav uti Egypti land. Sjuttiofem år har gått sedan den gulliga texten skrevs. Vad säger att någonting egentligen har förändrats; i våra sinnen? Pessimistisk? Inte alls, men det är bra att tänka efter ibland. Stor sak i det, nu tystnade musiken. Dags att skrida till verket. Stort ska det bli, vackert och skönt, kantigt och tänkvärt. Åtminstone i huvudet. Men det blir nog bra på scenen också. Det måste man väl tro, annars kan man lika gärna lägga av. Kom bara ihåg att det aldrig blir som man tänkt sig, det blir något annat istället. I bästa fall något bättre. Däri ligger det trösterika i skapandet. Jag känner mig ganska lugn och fruktar egentligen inget annat än att frkbarfis ska gifta sig med Kay Pollak och ta över världen. Såsom i helvetet… / Uncas

Alltid bortglömd

Självklart har Fröken Bärfis alldeles rätt när hon i kommentaren till bloggen nedan undrar varför hon blivit bortglömd igen. Hur kan man glömma bort den sol som strålar starkast på vår kreativa oas, som värmer våra urkramade själar och glädjer oss med sina skarpsinta, underbara ord. Ja hur.
Niklas

fredag, november 18, 2005

En ny sorts dag

AtalanteLABS femte dag blev lite annnorlunda. Lugnare. Inte minst för Niklas som låg sjuk hemma fram till kl 15. Men också på scenen där inte så mycket pågick samtidigt som under dagarna innan.
Niklas reste sig dock och hade möte med Marcus o Uncas o gick igenom alla projekt som är igång. Även med Lisa o Grith hade han senaregenomgång. Vi kunde också till vår lättnad anställa Anton Sjöstrand som ljussättare. Han kommer på måndag.
Annars har Jim skaffat extra dator o sitter hemma o förbereder projektioner av livekamera, bilder o filmer till fondväggen. Marcus har byggt och hängt upp takvagga för 2 videoprojar. Uncas har spelat in komp till låt för Josefin. Ewik o Minna har jobbat med kläder, bjällror, tält o filmar för fullt. Grith o Niklas har börjat med ljud. Grith har spelat glas, vatten, trumma, tejp o annat. Niklas har spelat in. Speciellt nöjda var de med rytmisk en loop till Purcell, de kallar den "Galärslav"? Hålls det försvunna barnet i själva verket som galärslav av Herodes?
Uncas gick iväg för att repa med Josefin och skall skriva text till sången. Han har också hittat ett nummer av Husmodern från 1930. Där kan man läsa en trevligt reportage om drottning Victoria och hennes Egyptiske slav. Att ha en slav från Afrika ansågs i Sverige uppenbarligen alldeles naturligt så nyss som för 75 år sedan. Hur mycket har verkligen hunnit att ändras sen dess? På djupet?
Denna text kanske kan vara utgångspunkt för text o idé till nya sånger? Och till en performance? Niklas o Uncas skall spåna texter, bla till dansande Maurier.
De nummer som vi ser konturer av just nu är:
Grith, Niklas 2 st, Purcell och Wagner. Gunilla Witt, 2-3 läsningar. Dansande Män med text. Husmodern performance. Film med trumpinnar. Minna Ewik tält. Skuggdans m Paula, Janni mfl. Colin o José musik o text. Uncas Josefin mfl låt. Anna Sven Tony ljud text performance. Malin Niklas låt. Johan Kylén o Masoud kommer säkert att göra något. Och som sammanbindande kitt Jim med projektioner av modeller på scen, bilder från datorn och filmer. JoJo!
Får se om vi hörs i morrn. Annars måndag
Hälsningar Niklas

torsdag, november 17, 2005

José o Colin

Oops! Jag visste väl det. Glömde helt två friska nya kort som tillkom idag. José o Collins gör musik på dator och visar oväntade textschabloner/sanningar i ett helt eget format. Ser fram emot det på scenen.
/Niklas

Skuggor, bärfisar, kroppar och män.

AtalanteLAB:s fjärde dag har haft flera förtecken. Den började med skuggor o silhuetter när Paula, Anna o Lisen sökte mening i rörelsens/bildens möte med det sköna, svarta o vita. Niklas tillkom med Garota de Ipanema och dragspel, och flera försök senare började det finna form. Förmodligen tillkommer också Janni o Ewik som dansare. Noteras bör också diskussionen om vart ursprungsidéen tog vägen. Paula berättade om sin utgångspunkt: Upplevelser av hur hur etnicittet och mångkulturellt synsätt alltid exotiserar det icke västerländska. Hon är delvis från Brasilien och dansar dans därifrån. Att göra detta (berätta o dansa) utan att bli sedd som allt det samban står för är nästan omöjligt när man är i Sverige. Även om man söker konstnärliga uttryck och arbetar med modern brasiliansk dans. Därav idéen om silhuetter; saker är inte alltid det de synes vara… (Och så blir det bara en vaker dans??) Vi får se.
Fröken Bärfis bloggar för fullt och är igång. Och tekniken fungerar. (www.frkbarfis.bogsplot.com) Läs bloggen, den är verkligen sann och informativ, långt bakom lekta mönster o stumma roller. Lär känna dig själv hos Fröken Bärfis!
Uncas har skrivit en melodi han hoppas Josefin skall sjunga. Text kommer. Vill gärna kombinera, bygga ut, bygga ihop.
Sven, Anna o Tony bestämmer reptid för sitt ljud-musik-performance-journalistprojekt.
Sen kom då Minnas rörelseworkshop med stor uppslutning av 3 dansare och 9 ickedansare. Vi gick i rummet,, skrev automatskrift, upptäckte kroppen del för del i impro, vi improviserade kring andra personers rörelsesätt, för att till sist söka vara våra egna rörelser. Hela tiden var och en för sig, tillsammans på golvet, ibland i möten. Vi dansade lite disco utan musik. Efter en paus fick så alla visa sina egna sig själv rörelser för de andra. En och en. Alla skrev på små lappar ned tre ord de koma att tänka på. Till sist fick tre-grupper minnas dagen i rörelser. Det var fint. Minna ledde bra och vi blev avslappnade och för oss som inte dansar normalt känns det skönt o nyttigt både att göra så här och att våga. Det är också bra för gruppen. Själv tyckte jag det var så fint att få se så olika kroppar på scenen. Bra! Det blir ett tillfälle till på onsdag. Tack minna.
Minna och Ewik fortsatte sedan att utforska rörelser och Minnas brudkista i ett iskallt Slottskogen. Paula o Niklas laddade hem portugisiska sångtexter (Ipanema mm), Bärfis bloggade mer och kollade statistik över blogbesök och schemat fylldes på med nya idéer.
Projektions och scenografiarbetet fortsätter kring idéen om tre upplysta platser med föremål som bildar tre öar på scenen. Föremålaen kan byttas ut. De filmas o projiceras jättestort därbak av två projar. Dessa kan alternativt visa livefilm, stillbilder eller inspelad video. För att fungera måste detta med all sannnolikhhet köras från dator, 2 st. Vilket vi inte har just nu. Arbetar på lösning. Testar också projplacering. Måste komma uppifrån taket så man inte skuggar bilden när man är på scenen. Upphängning måste byggas. Pust mycket teknik. Mycket data. Mycket vackert!
Sen var det dags för Jans annons i Metro: Stora tatuerade män sökes till dansföreställning… Ingen utomstående man kom. Men det var bra ändå. Tre män och en kvinna var vi. Vi pratade om män och vi tittade på en del av LPC-filmen som slutar med att maoriska män dansar infödingsdans med kapitalistkritisk rap med lysande text till. Män av alla storlekar o former med bara överkroppar o ben. Med utlevd ilska och i ett möte mellan ursprunglig grundkraft och konstnärlig/idémässig gestaltning och ett politiskt budskap är det alldeles lysande. (För övrigt fantastisk klippning av Johan Söderberg som på sätt o vis började sin offentliga karriär på Atalante som slagverkare i våra dans/performance-projekt.
Vi bestämde oss snabbt för att sno idéen, skriva en text och göra en golvrytmisk tidskritisk dansrap med alla AtalanteLAB:s arga män. Vi får se. Kanske borde vi ägna lite av fredagen ochh lördagen åt att skriva text.
Dagen avslutades med att Niklas övade Wagner o Purcell medan Jan o Kristoffer talade lågmält i mörkret. (Jan kom efteråt med en mkt observant kommentar till Wagnertolkningen som höll på att bli väl smörig och tappa lite av sin syskapande stringens.
Har säkert glömt massvis! Men detta är det.
/Niklas

onsdag, november 16, 2005

Stora tatuerade dansande män sökes

Män är mer

I Media möter vi dagligen män som är; krigare.
huliganer, pedofiler, våldtäktsmän...
Det är lätt att tänka på de här männen som DOM.
Inte jag, inte här. Men jag tror att vi alla kan göra
omänskliga handlingar.Med ett speciellt livsbabage.
Under extrema omständugher.

Men vi män har också andra sidor.Sidor vi har glömmt,
eller ännu inte har utvecklat.
Jag vill visa män som är: lekfulla, känslosamma, kraftfulla,
kreativa, glädjefulla, sensuella, kärleksfulla, dansande och
sjungane män.
Vill du vaa med?

STORA TATUERADE DANSANDE MÄN

SÖKES TILL DANSFÖRESTÄLLNING

Informationsmöte på ATALANTE
Övre Husargatan 1

Hjärtligt Välkommen

Jan Rädvik

073 571 46 43

Du kan också maila till den hår sidan.

Dag 3 på AtalanteLAB

Hej alla

AtalanteLAB fortsätter med oförtröttlig styrka. Igår, tisdag kretsade kring tre huvudstråk o några sidostråk. Huvudstråken var Grith o Niklas två operalåtar (Wagner o Purcell) och de tankar om orättvisor, utsatthet, krig, fasa och utnyttjande som präglade samtalet kring dem. Lika starkt upplevdes Gunillas nya texter av många. Dessa två material kan säkert korsbefrukta varandra och hålla samman kvällen. Dikt läsningen går säkert att dela upp på i flera delar, som en återkommande sak.
Sen kan dans, skuggspel, musik, körer och olika fristående scener komma däremellan som självständiga men ändå befruktande inslag.
Det tredje stora stråket som definitivt kommer att väva samman är arbetet med scenografin. I bakgrunden helvit fond täckt av jätteprojektion. På scenen tre nedslag av ljus på den vita mattan. I vart och ett av dem finns föremål, modeller. I två av dem Jims husliknande byar. I en EfvaWiktorias dockor. Annat kann o kommer att tillkomma. Dessa små öar på golvet filmas live och blir till jättestora stillbilder som kan fungera som fond. Ibland avbrutna av filmer eller Jims grafiska stillbilder..
Idag har Niklas o Lisen improviserat tillsammans och vill gärna göra något till dans, film, projektioner etc. Vi har också träffat Josefin, ny sångerska och scenartist i Labbet. Vi var runt 10 idag, men ganska få innne på scenen. Masoud o Anna har hållt på o redigera film från Vasagatn.
Följande konkreta grejer finns så långt:
Grith, Niklas opera. Gunilla dikter o kanske rörelse/performance, scenbild o projektion, Lisen o Niklas improvisationsensemble, Anna o Paulas skuggspel, kanske med dans, Ewiks arbete med dockor, Bärfis blog, (www.frkbarfis.blogspot.com), Anna, sven och Tonys projekt med text o ljud. Samt Jans arbete med stora män. Även Minnnas rörelseworkshop är konkret o kan leda vidare.
Idéer som finns: Mika skriva kommenterande metatext live. Masoud arbete med teori/text/utanförskap etc tema. Flera sångprojekt där Uncas/Josefin funderar o Niklas/MAlin likaså. Båda dessa är intresserade av att skapa större scener och kommer möjligen att sammanfalla med annat eller varandra. Vi minns också Johan Kyléns idéer om dirigerade scener. Dessutöver finns flera idéer jag inte går in på än.

Missa inte Taiphoons nya föreställning. Den skall vara jättebra. Det är på Teater Aktör på tor fre lör kl 19.30.

Vi ses o hörs
Hälsar Niklas

Filmredigering är rolig

Idag filmade jag Anna och jag Vasaplatsen och Vasagatan och och huset där Karin Boye föddes. Jag lärde mig hur man redigerar film med iMovie (det heter väl så?.. redigeringsprogrammet?).
Imorgon ska vi redigera filmen. Kul!

hälsar en sömnig Masoud

tisdag, november 15, 2005

Några tydliga spår

Under förmiddagens övningar kom vi att samlas kring tre spår. Det första var det skuggspel Anna o Paula laborerar med som är öppet för att kopplas ihop med andra nummer. Gunilla läste för första gången sina nya dikter. Alla blev verkligen gripna o ville fundera kring hur man kan koppla ihop detta spår med de andra. Just nu är Masoud o Anna L ute o filmar i spåren efter Gunillas vandringar på Vasagatan o i morgon skall vi testa olika saker med utgångspunkt i Gunillas texter. Det tredje spåret utgår från Grith o Niklas arbete med opera och ljud som också väcker starka känslor. Även detta arbete går att koppla ihop med andra nummer och med tankar om världens tillstånd.
Det finns en stark känsla i gruppen som önskar väva samman numren i större helheter.
Lisen o Niklas startar arbete m utgångspunkt i ljud i morgon.
Nu är det dags att gå in på scenen och labba med videoprojektioner på stor vit fond.

Ha det bra! Niklas

Dag 2 startar

Nu är vi där igen Ewik, Anna L, Gunilla, Jim, Niklas o Lisen. Nu skall vi bli mera konkreta o börja visa varandra saker.

Vi hörs/Niklas

måndag, november 14, 2005

Skuggspel

Labbandet pågår för fullt. Anna o Paula testar skuggor med bakljus bakom fonden. Fantastiskt o oväntat vackert! Leve det analoga.

Men i morrn skall vi testa med 4 digitala projar…

Vi hörs/Niklas

AtalanteLAB startar blog!

Nu är den klar. Vår blog. Det tog säkert 4 minuter av vår värdefulla tid, men det var det värt. Masoud har idag hjälpt AtalanteLAB att bli blogggare. Det började med att Fröken Bärfis ville starta en egen log.

AtalanteLAB inleddes med inspirerande möte o massa spännande idéer från 15 olika konstnärer. Vi kommer efterhand att berätta mer om detta på denna blog.

Till dess:

Ha det bra! Niklas