måndag, november 21, 2005

Framsteg och fabulationer

Den första dagen av andra veckan och saker och ting börjar falla på plats. Eller är det en illusion, ett självbedrägeri, en överlevnadsstrategi? På fredag vet vi. Men vad vet fröken Bärfis? Hon skapar egna "sanningar", sådana som tillfredsställer någon perfid längtan som hon bär inom sig. Längtan efter vad? Fan vet! Fröken Bärfis påstår sig vilja avslöja hemligheter hos oss andra, men lyckas nog bäst med att röja sina egna dolda begär och förträngda behov. Stackars fröken Bärfis – så många artfränder och ändå så ensam! Vi känner inte igen oss; vi förstår inte Bärfisens omvärldsbeskrivning. Månne lider hon av perceptionssvårigheter. (En finkänslig omskrivning för mytomani.) Eller är hon bara elak, hatisk, så förfärligt självförnekande och självförgörande att enda sättet för henne att hålla sig flytande är att sänka andra? Det lämnar vi åt sakkunskapen. Atalantelab tar emellertid starkt avstånd från fröken Bärfis fabulationer. De saknar all förankring i både verksamheten och verkligheten. Skäms på sig! Imorgon vaknar vi till en ny dag, utan lögner, misstro, avundsjuka, självupptagenhet, missunnsamhet, förtal och annat elände. Fan tro't! Men vi försöker åtminstone. Att göra något mer än att vakna på morgonen, lyfta pennan och snacka skit om andra. Det du, frkbarfis! / Redaktionen